| © 2013-2017 Medieproduktion, Linnéuniversitetet | Ansvarig utgivare: Anja Kalin | anja.kalin@lnu.se |
En hand som håller i en Iphone och ska ställa larm.

Det blir ingen sovmorgon för gymnasieeleverna. Foto: Matilda Larsson

Ingen sovmorgon för tonåringar

Ny forskning visar på att sovmorgon kan leda till bättre skolresultat.
Men i nuläget är det inte aktuellt för gymnasieskolorna i Kalmar län att starta dagen senare.
– Det är ett gigantiskt pussel att få ihop, säger Lars-Peter Gustafsson, Kalmarsunds gymnasieförbunds skolområdeschef. 

Tidiga morgnar försämrar inte bara studiekapaciteten hos tonåringar, de är också ett hot mot deras hälsa. Därför borde skoldagarna börja senare, skriver fem forskare i Svenska Dagbladet. Forskarna pekar på att flera undersökningar visat att senare skoldagar är bättre för eleverna.
Bland annat en studie som visat att när skolans starttid flyttades fram 50 minuter förbättrades elevernas betyg samtidigt som trötthet, depressionssymtom och koffeinkonsumtion minskade. 
– Vi har idag inga planer på att senarelägga undervisningen på Kalmars gymnasieskolor, säger Kalmarsunds gymnasieförbunds skolområdeschef Lars-Peter Gustafsson och fortsätter.
– Den verklighet vi ser i skolans värld överensstämmer inte alltid med forskningen, fortsätter Lars-Peter Gustafsson.

Det är skrivet i skollagen att eleven ska genomföra sina gymnasiestudier på tre läsår där varje läsår ska omfatta exakt 178 skoldagar. Målet för dessa tre år är att eleven i sina studier uppnått godkända resultat i kurser motsvarande 2500 gymnasiepoäng vilket för ett studieförberedande program motsvarar 2170 och för ett yrkesprogram 2430, garanterade schemalagda undervisningstimmar. I Kalmarsunds gymnasieförbund skall undervisning planeras för 16 stycken nationella program och för fem introduktionsprogram.
– Det är ett gigantiskt pussel att få ihop. Utbildningarna schemaläggs idag mellan klockan 08.10 och klockan 16.40 och i stort sett hela detta schemautrymme behövs för att få ihop det hela, säger Lars-Peter Gustafsson.

Att forskningen visar på att eleverna skulle må bra av att få börja någon timme senare på dagen påstår Lars-Peter Gustafsson inte stämmer överens med verkligheten.
– De sena eftermiddagstimmarna är de svåraste ur ett undervisnings- och inlärningsperspektiv. Eftersom en timme senare skolstart på morgonen skulle innebära att eleverna skulle få sluta en timme senare på eftermiddagen så blir det knepigt att få ihop den här ekvationen, säger Lars-Peter Gustafsson.
Moa Thomsson, elev på en gymnasieskola i Kalmar vill börja skolan en timme senare än hon gör idag.
– Jag känner mig trött av att gå upp tidigt på morgonen oavsett när jag går och lägger mig. Så jag känner mig aldrig riktigt utvilad när jag går till skolan och det påverkar givetvis min koncentration på lektionerna.
– Jag tror att jag skulle kunna fokusera bättre på eftermiddagen om jag fått en timme extra sovmorgon, fortsätter Moa Thomsson. 

Ändras schemat skulle den förändringen av skoldagen innebära stora problem bland annat med skolskjutsar. 
– Vi måste samverka och komma överens, inte bara grundskolorna i Kalmar, utan i princip alla gymnasieskolor i Kalmar län i samarbete med Kalmar läns trafiken.
Kalmarsunds gymnasieförbund väljer att följa forskningen med intresse för att kanske någon gång i framtiden kunna ta hänsyn till forskningsresultaten vid planeringen av den gymnasiala utbildningen i Kalmarsunds gymnasieförbund men har inte tänkt ändra något nu.
– Den snabba digitala utveckligen och det minskade beroendet av tid och rum vad gäller utbildning kommer sannolikt, och förhoppningsvis, snart att innebära en helt ny syn på vad undervisning och undervisningstimmar står för och då kommer frågan om när skoldagen börjar kanske vara en ”icke-fråga”, säger Lars-Peter Gustafsson.

"

Jag känner mig aldrig riktigt utvilad när jag går till skolan och det påverkar givetvis min koncentration.

Moa Thomsson

"

onsdag 25 mars 2015 14:44
Matilda Larsson
Matilda Larsson