| © 2013-2017 Medieproduktion, Linnéuniversitetet | Ansvarig utgivare: Anja Kalin | anja.kalin@lnu.se |

 

Anton_stor_kronika

Vi lever i ryggdunkandets tid

 

Sociala medier har tagit vår tillvaro i ett fast grepp. Där basunerar folk ut sina varmhjärtade åsikter till höger och vänster. Ett finger upp i luften, känn åt vilket håll det blåser, sen öser man på med hur hemskt det är med eventuella tiggeriförbud och att man skänker pengar till diverse välgörenheter.

Till att börja med: naturligtvis vore det vidrigt och inhumant att försöka stävja tiggeri med ett förbud. Det är människor i misär vi pratar om. Men det tycker väl de allra flesta? Jag är medveten om den lilla, ofta högljudda klick, som tycker att det vore en bra lösning men jag är övertygad om att de är en kraftig minoritet. Handlar inte det här ofta om att i första hand bygga bilden av sig själv som en god människa med bra åsikter? Vi strävar efter ryggdunkningar från våra medmänniskor.

Det är en så säker investering att öppet förkunna att man exempelvis skänker pengar till välgörenhet eller är emot tiggeriförbud. Och visst är det i grund och botten bra. Men framför allt är det en investering i sitt eget jag, sin egen självkänsla, den ekonomiska och känslomässiga investeringen kommer i andra hand. De sociala mediernas genomslagskraft har gjort att folk ständigt bygger sina identiteter på nätet, för där får vi en ypperlig möjlighet att finjustera våra personligheter och visa upp den bild av oss själva vi vill att andra ska se och förknippa oss med.

Identitetsbyggandet på sociala medier med filtrerade Instagrambilder och uppvisandet av det som allmänheten betraktar som bra åsikter är ständigt i rörelse, även jag själv har fallit fällan ett antal gånger. För den offentliga bilden av en specifik människa består i dag av dennes flashiga bildflöden och de goda åsikterna som hen hyser. Men det finns alltid mer bakom en människa än den bilden som förmedlas, eftersom åsikterna och den bekräftelsetörstande bilden folk vill förmedla bara skrapar på ytan.

 

 


måndag 9 februari 2015 14:41
Anton Unosson-Kortelainen
Anton Unosson-Kortelainen